Katariina i Kapstaden
Följande reserapport skrevs av en GoXplore-deltagare från ett annat land och översattes automatiskt till engelska. Texten kan därför ibland vara lite otydlig.
På avresedagen minns jag tårarna på kinderna och tänkte vad fan jag har gått för att göra, ska jag verkligen lämna ensam till andra sidan jorden? Efter att jag kommit till värdfamiljen släppte den förkrossande hemlängtan, tröttheten och resestressen, då tröstade den underbara värdmamman mig och uppmuntrade mig att prata engelska, för att prata engelska gjorde mig väldigt nervös. Början av min resa till Sydafrika var riktigt svår, men på den tiden kunde jag ännu inte föreställa mig vad jag skulle uppleva och känna, både bra och dåligt.
Mitt projekt förändrades från flyget eftersom skolbarnen var på semester när jag kom till Kapstaden och därför gick jag till ett dagis för att vara volontär i gruppen bebisar. Till slut verkade det som den rätta lösningen för mig och jag fick möjlighet att besöka det ursprungliga projektet en dag på en lokal skola och dess verksamhet, vilket var riktigt intressant. Men jag gillade verkligen att jobba med de små bebisarna och saknar dem så mycket nu. Delar av mitt hjärta fanns kvar under den sydafrikanska solen.
Under resan upplevde jag förstås mycket utmaningar och smärta. Framförallt lärde mitt äventyr mig att man måste leva livet och acceptera det som det presenterar sig och följaktligen skapa med livets vågor så gott det går. Det är omöjligt att säga vad som var den bästa delen av resan, för så många människor och de stunder som upplevts med dem kommer för alltid att finnas i mitt hjärta. Utöver min dagisgrupp måste jag nämna mina underbara vänner från Tyskland och min fina värdfamilj, som jag lärt känna och stödja mig på i tider av sorg och glädje. Det svarta molnet på min resa var konstant sjukdom, men trots det var volontärarbete i Sydafrika definitivt ett av de bästa besluten i mitt liv och jag kommer att bära med mig minnen därifrån för alltid.
Nuförtiden kämpar jag för att prata engelska, och jag tänker inte på vilka misstag jag gör, för det viktigaste är att bli förstådd, det spelar ingen roll om ordföljden är lite stökig. Det är så det fungerar för andra också, och till min förvåning märkte jag hur bra jag klarade mig i många olika situationer på engelska. Jag fick ut mer av resan än jag någonsin kunnat föreställa mig, min värld fick mycket vackrare färger. På grund av min resa fick osjälviskt hjälpande en helt ny roll i mitt liv, och jag hoppas att jag i framtiden kommer att kunna göra mer volontärarbete både i Finland och utomlands och att hjälpa människor i mitt yrke.
Jag kan inte ens beskriva de mest värdefulla och käraste upplevelserna med ord, du måste bara känna dem. Sydafrika du kommer alltid att finnas i mitt hjärta och jag saknar dig så mycket <3
Reseberättelser från 2017 (Översatt)
Vill du uppleva något liknande?! Denna reserapport är från Volontär Sydafrika.