Min vistelse i Zambia
Följande reserapport skrevs av en GoXplore-deltagare från ett annat land och översattes automatiskt till engelska. Texten kan därför ibland vara lite otydlig.
Resebrev från Zambia
Tillsammans med sex andra volontärer från hela världen blev jag upphämtad av African Impact den 16 juni 2014 på flygplatsen i Livingstone i Zambia. Vi var spända och undrade med iver vad de närmaste veckorna skulle ge. Vi blev väl mottagna av både de andra volontärerna och personalen när vi kom hem till oss de närmaste veckorna och kände snabbt att det här var en plats vi ville njuta av. Volontärhuset i Livingstone var ett bra ställe att vara på. Förutom ett rymligt vardagsrum med tv och de mjukaste sofforna man kan tänka sig fanns kök, stora samlingsbord både ute och inne samt simbassäng och klättervägg i "trädgården".
Som volontär i Livingstone finns det tre olika projekt att välja mellan, men alla bor tillsammans och genomför samma samhällsaktiviteter på eftermiddagen. På morgonen är man dock uppdelad efter lärare/lärande, idrott och medicin. Jag deltog i projektet idrott och samhälle, där jag på förmiddagen var runt på olika skolor och "undervisade" på gym. Jag gick i en ny skola varje dag och hade tre lektioner om dagen. En vecka hade jag hiv/aids som tema och sedan lärde jag eleverna vad hiv är, hur det sprids och hur man kan skydda sig mot det. Dessutom hade vi spel där vi hade en frisk cell och en hiv-cell som tävlade mot varandra istället för den vanliga katten och musen.
På eftermiddagarna var alla volontärer fördelade runt olika samhällsprojekt som roterade varje dag. Jag fick bland annat vara med på läsklubben, konstklubben, efterskolan, vuxenutbildningen och vattna gården. Jag minns särskilt en av eftermiddagsaktiviteterna jag deltog i mycket väl. Jag och en tjej från Belgien skulle gå på vuxenutbildning där vi skulle arbeta med stavning med fokus på när man skulle använda stor bokstav. Vi visste redan från början att det inte skulle dyka upp så många, men den ena mannen som kom var bra nog för många. Han var så villig och intresserad av att lära sig och glädjen i hans ögon när jag nickade att han hade rätt fick oss båda att gå och lägga oss med ett leende på läpparna den kvällen. Denna erfarenhet gav oss en verklig förståelse för hur viktigt projektet vi var involverade i faktiskt är för lokalbefolkningen och hur mycket de behöver oss.
En vanlig dag i Zambia börjar klockan 07.00 med frukost innan du åker till projektet klockan 07.45. 11-11.30 är morgonaktiviteten över och det är "hem" för lunch klockan 12 innan det går ut på nya aktiviteter klockan 14. Eftermiddagsaktiviteterna är över runt klockan 16 och sedan är det hem för avkoppling innan middagen klockan 6. Resten av kvällen får du göra som du vill. Någon kopplar av med en bok, andra Skyper med dem hemma och någon tar en tur för att spela volleyboll med lokalbefolkningen. Veckorna jag var i Zambia var mitt under fotbolls-VM, så många av kvällarna ägnades åt att yla och skrika mot tv-rutan. Många vågade satsningar gjordes där bland annat en besviken amerikan fick bungyhoppa i tysk landslagsdräkt efter en pinsam förlust.
På helgerna var jag fri att göra vad jag ville och det fick jag under de två helgerna jag var där
det tid till varje kvartal. Jag var bland annat på en dagssafari både med båt och bil i Chobe National Park i Botswana, där jag kom nära elefanter, giraffer, bufflar och flodhästar. Jag gick också en Lejonvandring en dag där jag gick en timme fritt i naturen tillsammans med tre stora lejon. Samma kväll åkte jag på en kryssning för att se solnedgången vid floden Zambesi. Den sista helgen innehöll elefantridning, ett besök på underbara Victoriafallen, Microlighting (öppen helikopter) över Victoriafallen och bungyjump på gränsen till Zimbabwe. Att hoppa 70 meter rakt från en bro mitt i Victoriafallen var både spännande och läskigt, men känslan och adrenalinkicken efteråt var fantastisk.
En av mina sista dagar i Livingstone hade jag och tre andra i gruppen turen att få ta del av en "bytesdag" med volontärerna på lejonfarmen och framföra en liten del av Livingstone. Vi fick delta en hel dag med deras arbete och de med vårt. Vi fick bland annat gå en promenad med lejonen, laga mat åt dem, städa "buren" och lägga fram maten vi tidigare lagat, samt höjdpunkten: gosa med det sju veckor gamla lejonet ungar.
Under min vistelse i Zambia serverades jag både krokodil och stekta larver samt lärde mig zambisk dans av "infödingarna". Folket i Zambia i allmänhet är mycket välkomnande och hjälpsamma och man känner sig alltid välkommen. Ungdomarna är sociala och lätta att lära känna och de flesta, både barn och vuxna, pratar lite engelska. Stort tack till African Impact och Goxplore för möjligheten att resa till Zambia och verkligen känna att man ger något "tillbaka" till de som behöver det mest!
Reseberättelser från 2014 (Översatt)
Vill du uppleva något liknande?! Denna reserapport är från Community Service.