Zambia har varit en helt otrolig upplevelse
Följande reserapport skrevs av en GoXplore-deltagare från ett annat land och översattes automatiskt till engelska. Texten kan därför ibland vara lite otydlig.
Hur mycket!
Den här sommaren har varit något väldigt speciellt för mig. Jag är utbildad lärare och bestämde mig för att göra något utöver det vanliga i sommarlovet. Det var därför jag helt enkelt reste till Zambia i Afrika och jobbade som volontär på en skola där i fyra veckor. Jag tänkte försöka berätta lite om hur de fyra veckorna har varit.
Jag bodde i Afrika under en period när jag var ung, så jag tror att jag visste bättre än många av de andra volontärerna vad som väntade.
Vi blev upphämtade på flygplatsen i en gammal minibuss där de stoppade sex resväskor, fyra ryggsäckar och fyra volontärer inuti. På vägen från flygplatsen kunde jag inte sluta le. Det kändes som att jag hade kommit hem.
När jag säger att jag var i Afrika inbillar sig de flesta att jag var mitt i bushen och bodde i en smutshydda, men jag bodde i en liten stad med affärer och kaféer och allt. Vi bodde på ett mycket trevligt, säkert vandrarhem med pool och bar! Volontärerna delade ett separat hus i vandrarhemmet och bodde i sovsalar med fyra till sex bäddar. Vi lärde känna varandra riktigt bra, och blev i princip som en stor familj.
Varje dag gick strömmen i fem timmar, så då var det inget ljus, inget wifi och inget varmvatten. Det tog några dagar att vänja sig vid detta, men efter ett tag var det bara en del av den dagliga rutinen att kolla listan på kylen när strömmen gick och se till att ladda telefonen innan den tog slut. För trots att vi var mitt i Afrika var alla, både frivilliga och zambier, väldigt fästa vid sina telefoner!
Jag tillbringade mina förmiddagar med en underbar fjärdeklass på en av de bättre skolorna i stan. Jag var den enda volontären på den skolan under de veckor jag var där. Det var 67 elever anmälda i klassen, men vanligtvis kom bara cirka 53 till skolan. Undervisningen på en afrikansk skola var förvånansvärt lik, men samtidigt väldigt annorlunda från den norska. Den största skillnaden var nog att det i Zambia fortfarande är vanligt att man använder fysisk bestraffning när elever inte gör som de blir tillsagda.
Ändå var det en underbar upplevelse. Varje morgon när jag kom in i klassrummet möttes jag av alla elever som ställde sig upp och en kör som sa "GOD MORGON LÄRARE. HUR MÅR DU?" perfekt synkroniserad och slåss högt. Alla elever var väldigt leende och glada och jag var väldigt glad för deras skull.
Ett av mina finaste minnen är när jag försökte lära dem låten "Jag gick en promenad på stigen" och det visade sig att de hade samma låt på det lokala språket! Och den sista dagen gav en av tjejerna mig ett armband som hon hade gjort själv.
På eftermiddagarna växlade vi mellan många olika projekt som skulle hjälpa lokalsamhället. Bland dessa fanns en läs- och matteklubb där vi hjälpte elever med läsning och matematik, en fritidshem där vi huvudsakligen bara lekte med barnen på en stor öppen plats och vuxenutbildning på engelska. Efter skolan och vuxenutbildningen var bland mina favoriter. På efterskolan ville många av tjejerna fläta mitt hår. Och vuxenutbildningen var så bra att jag nästan övervägde att flytta ner till Zambia för att undervisa vuxna på heltid. De var så ivriga och villiga att lära sig!
Zambia har varit en helt otrolig upplevelse. Människorna där nere är otroligt vänliga och välkomnande! Jag har träffat så många människor som jag aldrig kommer att glömma och sett så många leende ansikten som alltid kommer finnas i mitt hjärta.
Om du någonsin har funderat på att vara volontär, sluta överväga! Gör det! Det är en upplevelse för livet, och helt omöjlig att ångra! Oavsett om det kan vara svårt och utmanande ibland så är det otroligt värt det. Det finns en stor värld där ute som bara väntar på att bli utforskad. Jag har i alla fall för avsikt att resa mer!
- Cyril HH
Reseberättelser från 2015 (Översatt)
Vill du uppleva något liknande?! Denna reserapport är från Community Service.