Felicias reseberättelse

Jag valde att åka till Costa Rica för att jag ville plugga spanska, jobba på barnhem och upptäcka ett helt nytt land tillsammans med nya människor - och jag har inte ångrat mig en sekund.

I januari 2015 åkte jag själv till Costa Ricas huvudstad San José, och direkt när jag blev upphämtad utanför flygplatsen träffade jag en tjej som sedan visade sig vara min resekompis resten av resan. I två veckor bodde jag i en värdfamilj som endast talade spanska, vilket gjorde att man tvingade sig prata språket hemma och inte bara i skolan. Med det sagt har min spanska verkligen utvecklats. CRLA som skolan hette var en jättehärlig skola med underbar personal och med studenter över hela världen. Eftersom att många hade åkt dit ensamma var det inga problem att träffa nya kompisar då alla var öppna och gärna ville hitta nya människor att resa tillsammans med. Under min första helg åkte jag iväg med fyra andra nya vänner till kusten Manuel Antonio för att sola, bada och besöka nationalparken. Redan under denna resa insåg man vilket djurliv landet har.

Efter två veckor började jag och min tjejkompis att jobba på ett barnhem utanför staden. Detta var en av de mest lärorika sakerna jag gjort någonsin och en riktig erfarenhet. Det var som att komma till en annan värld, och det gav en perspektiv på många saker. Att jag valde barnhem var för att jag kände att jag ville göra någon skillnad, och göra något som jag tyckte var viktigt. Dessa barn var i så stort behov av kärlek och uppmärksamhet och jag önskar att de alla får komma till trygga familjer framöver.

Under mina åtta veckor i landet reste jag iväg varje helg för att upptäcka och se så mycket som möjligt. Jag åkte kust till kust, kollade på helt fantastiska djur, testade på rafting, zipline, besökte en vulkan, gick igenom en kaffeodling med guidning på allt går till, surfat och en massa andra saker. Trots att landet är så litet finns det otroligt mycket att se, och närheten till alla djur är verkligen häftigt.

Människorna i Costa Rica går inte heller att tycka illa om. Alla är så öppna och vill mer än gärna prata och få dig att känna dig välkommen, vare sig det är på en restaurang eller i en ny stad. Trots att människorna inte har det så bra ställt och lever långt ifrån vad man som svensk ofta är van vid så lever dem med en fantastisk inställning och vill leva varje dag fullt ut.

Mina två månader var absolut något av de bästa jag gjort. Jag har lärt mig så otroligt mycket. Inte bara om kulturen i ett nytt land utan jag har även fått perspektiv på saker och uppskatta min vardag mycket mer. Resan är något jag aldrig kommer glömma, och så inte heller människorna jag träffat!

Pura Vida

Felicia

Läs mer om Costa Rica

Reseberättelser från 2015

Vill du uppleva något liknande?! Denna reserapport är från Volontär Costa Rica.